With a Little Help From My Friends

Slökollade som sagt på TV nyss. One Tree Hill var det som spisades. Det fanns en scen i just detta avsnitt som var riktigt bra. En kille kommer in med pizza, som ett tjejgäng beställt då de är fast i ett bibliotek. När killen senare ska gå därifrån, ja han vet ju givetvis att det går att komma ut då han är ett pizzabud (om de nu är smartare än 5 brudar?) Skitsamma, alla frågar varför han inte släppt ut dem tidigare, hans svar är lysande;

"Jag saknar er. Ni hör aldrig av er längre."

Lite så kan man känna ibland. Man undrar vad som hänt med de som bor kvar i Nordmaling/Umeå. De man gick med i skolan och snackade skit med. Vad hände med dem? Varför hör de aldrig av sig? Har försökt att ringa en del men de svarar inte och internet verkar dött för dem. Finns en del jag vill veta eller iaf försöka få veta. Givetvis tänker de inte samma sak som jag gör, för då borde de väl hört av sig, eller?

Har kommit i kontakt med Sandra efter en massa år då jag inte ens snackat via MSN. Vi gick i samma klass under två år i högstadiet. Det va roligt att se henne igen efter att inte ens sett henne på ca 5 år. Då hann man bara säga "hej" eftersom vi satt på buss nummer 8 mot Ö Ersboda. Hon har inte förändrats så mycket. Samma tjej som innan, känns som om jag förändrats mer. Jag är äldre och lite mer bitter men jag är fortfarande lika ärlig och säger det jag tycker.

Nåja, jag har nya och underbara vänner här nere. Vänner som jag litar på och jag vet skulle ställa upp om de hände något och höra av sig om jag mot förmodan skulle flytta.

Jag tror livet har nya kapitel och gamla vänner inte kan vara för alltid. Kanske har livet nu kommit till ett nytt kapitel. Det började då jag flyttade hit ner och sedan blev singel och slutar väl då det händer något spännande och trevligt!? Kan inte veta vad livet har att erbjuda men det blir säkert bra.

With a Little Help From My Friends